månadsarkiv: augusti 2011

Vad har jag för relationship status till mina tekniska prylar?

1 svar

Tydligen är jag gift med dem. Det var i alla fall vad jag fick ur mig i den intervju med Media Evolution som jag gjorde på SSWC. Det är inte annat än att jag skrattar lite när jag lyssnar på mig själv i videon där även smartskallarna Brit Stakston, Gitta Wilén, Marcin Dekaminski och Patrik Fältström medverkar.

Jag ansträngde mig inte för att säga något smart utan var mest bara ärlig och lite personlig i mina svar. Jag älskar mina prylar och vet att mitt liv skulle vara så mycket tråkigare utan dem. Favoriten är min iPhone. Den gör mitt liv bättre, roligare och enklare att leva. Jag tycker att du ska titta på hela filmen, men om du nödvändigtvis måste veta så dyker jag upp vid 3:25 ungefär. Allra roligast är väl att jag plockar upp min iPhone direkt efter intervjun. Jag minns faktiskt inte ens att jag gjorde det.

Vi kommer inte att sluta tramsa

Lämna ett svar

Emanuel Karlsten hade idag en krönika i DN om trams. Han förklarar alltihop ganska bra där. Vi tramsar litegrann varje dag överallt. På jobbet, hemma, med kompisarna och så också på nätet där alla kan se. Det är inget konstigt med det. Det är inte heller något dåligt. Vi mår bra av det. Det gör oss till de personer vi är och tramsar vi på nätet sänker vi trösklarna och vågar prata med varandra på flera plan. Har jag tramsat lite med någon jag inte känner så väl är det inte lika svårt att prata om de allvarliga sakerna med samma person dagen därpå.

Vi har pratat om det här flera gånger förut.

Sofia Mymlan Mirjamsdotter har gjort det.

Brit Stakston har gjort det.

Johan Lange har gjort det.

Deeped Niclas Strandh har gjort det.

Och jag förklarade för två år sedan att jag älskar det meningslösa babblet.

Och vi är många, många fler som gång på gång har försökt att förklara det naturliga i att tramsa lite på Internet.

Så. Vi är människor. Inte robotar. Vi kommer inte att sluta tramsa.

Att vara annorlunda och åka på läger

2 svar

Det var augusti 1996. Jag var 14 år och satt i bilen tillsammans med mina föräldrar på väg till Bjärka Säby i Östergötland. Jag skulle åka på tonårsläger. Jag hade varit där året innan och ville återuppleva årets bästa vecka igen. I skolan var jag inte som de andra. Men på Bjärka Säby kände jag mig som hemma tillsammans med de ungefär 200 andra kristna tonåringarna. Förväntningarna var skyhöga. Jag visste vilka jag skulle dela rum med och allt skulle bli fantastiskt.

Allt blev också fantastiskt. En vecka senare när jag åkte hem var jag inspirerad och laddad. Jag hade fått en kick som jag skulle leva på hela hösten. Jag hade träffat alla de där bra människorna som jag tyckte så mycket om och jag hade lärt mig massor om det jag var intresserad av då.

 

Det blev augusti 2011. Jag var 29 år och satt i bussen tillsammans med 40 andra nördar på väg till Tjärö i Blekinge. Jag skulle åka på nördläger. Jag hade varit där året innan och ville uppleva årets bästa helg igen. På jobbet var jag inte som de andra. Men på Tjärö kände jag mig som hemma tillsammans med de ungefär 400 andra webbnördarna. Förväntningarna var skyhöga. Jag visste vilka jag skulle dela rum med och allt skulle bli fantastiskt.

Allt blev också fantastiskt. Tre dagar senare när jag åkte hem var jag inspirerad och laddad. Jag hade fått en kick som jag skulle leva på hela hösten. Jag hade träffat alla de där bra människorna som jag tyckte så mycket om och jag hade lärt mig massor om det jag var intresserad av då.

 

Likaväl som jag behövde åka på tonårsläger på Bjärka Säby med mina kristna kompisar 1996, likaväl behövde jag åka på årets Sweden Social Web Camp med mina älskade nördvänner i år. Och du som inte förstår någonting av vad vi gjorde där, ta 42 minuter av din tid och titta på den här filmen. Det är den värd.

SSWC 2011 from Istudios Filmproduktion on Vimeo.

 

2009 drog Emanuel Karlsten parallellen mellan SSWC och kristna konferenser och läger. Och 2010 gjorde Anna Lindberg detsamma. I år var det min tur.

Det desperata prasselmediaexperimentet

3 svar

Jag har gjort något desperat och för mig väldigt märkligt. Egentligen är det något som går emot allt jag tror på.

Jag älskar som bekant Internet. I stort sett kommunicerar jag endast via Internet och jag tror på webben mer än något annat media.

Samtidigt vet jag att det fortfarande finns kraft i prasselmedia. Särskilt på landsorten. När jag bodde i Norrköping jobbade jag åt ett företag som annonserade i lokaltidningen varje vecka och jag har verkligen sett effekten av det. Vårt arbetsschema planerades efter vårt annonsschema. Hade vi en helsidesannons kunde vi ha tio gånger så många kunder som dagen innan.

I Stockholm vet jag att det ser ut på ett annat sätt. Jag har bott här i tre år nu och under dessa år har jag inte läst DN:s pappersupplaga en enda gång. Kommer jag däremot till Norrköping känns det ganska naturligt att läsa pappers-NT. Och i Norrköping är det faktiskt så att det som inte har stått i NT, det har inte hänt.

Nu är jag dock som sagt desperat. Jag har i drygt en månad aktivt sökt bostad med hjälp av webben. Jag har Twittrat, bloggat, Facebookat och G-plussat. Jag har retweetats, delats vidare och min länk har skickats hit och dit. Ändå har jag hittills inte fått ett enda konkret tips som matchar de i mina ögon ganska små kraven.

Därför utför jag i morgon ett experiment. Dels på grund av min desperation men också för att det ska bli oerhört intressant att se vad det ger för effekt. Jag har ingen aning om vad det kommer att ge. Men ger det mig en lägenhet som matchar mina önskemål lovar jag inte att börja konsumera prasselmedia, för det är flera steg tillbaka från mitt mål; ett papperslöst liv. Däremot lovar jag att inte uttrycka mig nedlåtande om prasselmedia under resten av året, AFK eller på webben.

Förlåt Internet. Men i morgon kommer följande rader att finnas i pappers-DN.
Annons i DN

 

 

 

 

 

Sweden Social Web Camp 2011 #sswc

2 svar

Jag har varit på Sweden Social Web Camp i år igen. Förra året skrev jag såhär efter en fantastiskt helg.

I år var det ännu bättre.

Jag vill därför tacka Internet. Jag vill tacka alla som var på Tjärö. Särskilt alla som deltog på min session om att checka in.

Men allra mest vill jag tacka Anna Lindberg, David Stark och Mattias Östmar.

Läs allt som alla andra har dokumenterat här.

Och titta på mina bilder här.

Sommaren, semestern, rutinerna och tjafsen

Lämna ett svar

Jag lovade ju att berätta varför jag inte har postat några länkar den senaste månaden. Kanske även varför jag inte har bloggat speciellt mycket över huvud taget. En anledning är ju förstås att det är sommar. På sommaren släpper jag mina rutiner ganska mycket. Jag hänger mer med nära och kära och gör spontana saker vilket gör att bloggandet blir bortprioriterat ganska mycket.

Dessutom. Precis som förra sommaren, om inte än värre i år har det gjorts väldigt många hönor av små fjädrar i sommar och det har kacklats något otroligt på den sociala webben. Nyhetstorka, sommar, sol och semester gör något märkligt med människor och samma sak kan ältas hit och dit tills varenda en har bloggat sju gånger var om det. Så därför, jag har faktiskt inte orkat länka till det bästa inlägget om Almedalen, Aftonbladets Littorinpublicering, Flickjox, Twittereliten, Terrorism, 11-åringen som slängdes av tåget, SSWC:S ekonomi eller något av allt annat det har tjafsats om. Eftersom så många aldrig förut har känt ett sådant behov av att skriva om så lite skulle det ha tagit mig hela semestern att välja ut de bästa inläggen. Jag har valt att koppla av, läst mina flöden då och då och när jag har läst något bra har jag kommenterat eller retweetat det spontant på Twitter utan någon större analys.

Vad har jag då gjort i sommar? Jo, jag har haft sommarsemester för första gången i mitt liv. Under nästan tre veckor var jag ledig och passade på att åka till mina tre hemländer Dalarna, Österbotten och Östergötland. Jag har också hunnit vara hemma lite och nyttja min balkong och umgåtts med vänner så mycket jag har kunnat.

Nästa vecka åker jag precis som förra året på Sweden social web camp. Trots de tjafs som har varit (de fanns förra året också), så vet jag att väl på Tjärö kommer det att bli fantastiskt kul. Det kommer att bli många kära återseenden och förhoppningsvis kommer jag också att stifta en hel del nya bekantskaper. Och för dig som ska dit vill jag passa på att påminna om min ansiktsblindhet. Om jag inte ger något tecken till att känna igen dig, peta lite på mig för allt i världen. Jag ignorerar dig inte, jag minns bara inte ditt ansikte.

Marias länkar – 4 August, 2011

Lämna ett svar

När jag inte har postat länkar på en månad och dessutom glömt att avaktivera pluginet jag använder så autopostar bloggen det enda jag har delat. Vilket i det här fallet bara blev en länk. Men jag låter den stå kvar, för jag gillar den. Jag har ju själv skrivit ploggposten jag länkar till ;)
Varför jag inte har postat några länkar på en månad tänkte jag däremot förklara i nästa inlägg som jag ska försöka skriva inom kort.

    1. Nytt i Foursquare: Notifications

– Delar en bloggpost av mig själv för att jag tycker att det här är anmärkningsvärt. Foursquare gör så mycket rätt just nu. Steg för steg går de från en enkel geopositioneringstjänst mot en fullfjädrad social nätverkstjänst. Konstigt nog kommer jag att tänka på en tjänst som Flickr som från början var ett spel…