Att se på träning är också en träning | #blogg100

I de perioder som jag har varit skadad har jag tittat en hel del på boxning på Youtube. I somras när jag hade foten gipsad kunde jag sitta och titta på boxning i timmar. Det är ett sätt för mig att lära mig mer om boxning när jag inte kan träna själv. Att studera lite teknik och så givetvis också för att inspireras och motiveras att fortsätta kämpa mot målet. Min vän Gitta som tränar den japanska kampsporten Naginata sa till mig en gång att på japanska finns det till och med ett uttryck för att titta på träning. Som betyder något i stil med att titta på träning är också en slags träning. Dessutom tycker jag att det är fascinerande att se hur olika boxare faktiskt är.

De flesta boxningsmatcher som ligger på Youtube är amatörfilmade av någon i publiken och håller därför ganska dålig bild- och ljudkvalitet, men på något sätt tycker jag att det har sin charm och hör sporten till att vara lite oputsat.

En boxare som har varit bekant för mig i många år är Cliff Soukka. I Boxningskretsar kallas han för Bazooka men när vi växte upp i Haga i Norrköping kallades han för Cliffa.

Cliffa proffsdebuterade 2008 efter många år som amatörboxare men sedan ett par år ligger handskarna på hyllan. Det som jag tycker är fascinerande med Cliffa är hans låga gard som han kan hålla tack vare hans räckvidd och grymma snabbhet. Och sedan är han förstås en riktig fighter, det där med bättre fly än illa fäkta är nog inget han har hört talas om. Fast nu fäktar han väl inte så illa heller. Han kan få till rätt schyssta slagserier av krokar.

Här är Cliffa på hemmaplan i Norrköping i sin tredje proffsmatch som han gick mot Ruslans Pojonishevs från Lettland.

Dagens inlägg i skadedagboken: Vaknar med ont i vänster höft. Fortsatt ont i vänster höft, underben och strax ovanför knäet hela förmiddagen. Smärtan avtar och under eftermiddagen känner jag endast av höften. På kvällen öm i underbenet.


Detta är inlägg 16 av 100 i utmaningen #Blogg100 som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar. Mitt mål med #blogg100 är att berätta om vägen tillbaka till träning efter den skada jag drabbades av i oktober 2013.