Den svenska sträckbänken – uppochnervända världen i dagens #blogg100

Inte den bästa av dagar idag. Redan när jag vaknade i morse hade jag ont på utsidan och baksidan av vänstra höften och under förmiddagen började smärtan stråla ner i benet ända ner till foten och tårna. Höften har hoppat, knakat och levt om hela dagen. Under eftermiddagen fick jag även känningar i vänsterarmen och stickningar i fingrarna vilket är ett fenomen som jag inte har varit med om tidigare. Tidigare är det bara underkroppen som har krånglat och nu när jag är på väg tillbaka vill jag självklart inte att andra delar av kroppen ska börja strula. Men det var ingen tvekan om att det jag kände i armen hörde ihop med vad jag kände i resten av kroppen.

Idag hade jag en tid hos naprapaten vilket kändes väldigt bra tajmat. Han kollade, kände och klämde på mig på alla håll och kanter. Att provocera fram smärtan var dock mer eller mindre omöjligt. En upplåsning i höger sida av bäckenet och lite uppmjukning av ryggmuskler gjorde dock att en viss del av smärtan lättade. Och vi kunde konstatera att när jag vrider kroppen provocerar jag fram mer smärta. Idag testade vi också en helt ny grej. Sverigebänken!

Sverigebänken (jo, den heter swedish traction table på engelska) är en slags sträckbänk som jag fick lägga mig på för att sedan tippas bakåt. När jag efter ett par mellanlandningar låg helt uppochnervänd kunde jag känna att det som plågade vänstra sidan av min kropp i princip helt släppte. Eftersom Sverigebänken handlar om att dra isär ryggen lite och lätta trycket på diskarna kunde vi nu konstatera att ryggen är inblandad i dramat och att det kan vara en diskskada jag har. Eftersom diskskador tar lång tid att läka (mycket längre än 100 dagar) blev jag lite besviken. Särskilt eftersom den magnetröntgen jag gjorde för två månader sedan inte visade på några skador. Men eftersom behandlingen är densamma oavsett om disken är skadad eller inte kommer vi att fortsätta som tidigare. Undvika allt som gör ont, vila överansträngda muskler och rehabträna det som går att rehabträna. Jag får till och med göra ytterligare fysiska aktiviteter för att se hur kroppen reagerar så länge jag undviker allt som gör ont och inte utsätter kroppen för några vridningar. Min gissning är att den kommer att reagera med träningsvärk. Sedan hoppas jag bara att det är den enda reaktionen jag får.

Nu ikväll när jag har kommit hem och låtit kroppen slappna av på soffan har jag inte ont i vänstersidan längre. Jag har däremot ont i höger sida. Uppochnervända världen var det ja…

Dagens perspektiv: Naprapaten frågade hur ont jag hade haft på en skala mellan ett och tio den senaste veckan. Jag berättade att den senaste månaden har det pendlat mellan noll och fem. För bara två månader sedan svarade jag nio på den frågan. När jag kom hem blev en av mina grannar dessutom hämtad av ambulans. Idag känner jag tacksamhet för att jag kan gå, stå och sitta korta stunder, springa till bussen och jobba heltid.

Dagens inlägg i skadedagboken: Vaknar med ont i båda höfterna. Fortsatt ont i vänster höft med strålningar i utsida lår under morgonen. Under förmiddagen ont i ryggen och strålningen i vänsterbenet går ända ner i foten. Gör musslan på lunchen och det gör ont. Ingen förändring under eftermiddagen mer än stickningar i armen. Var hos naprapat på kvällen. Bland annat uppmjukning av muskler i ryggen och justering av låsning i högersida av bäckenet. Sverigebänken lättar. Efteråt är vänstersidan bättre och högersidan sämre. Magen funkar men gör ont.


Detta är inlägg 2 av 100 i utmaningen #Blogg100 som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar. Mitt mål med #blogg100 är att berätta om vägen tillbaka till träning efter den skada jag drabbades av i oktober 2013.